You've cat to be kitten me right meow
Kategori: Allmänt
Nu har jag tittat på en film. Nämligen denna. Den var bra. Inte den bästa eller roligaste jag någonsin sett, men den höll måttet någorlunda bra. Egentligen skulle jag se den här också, nu faktiskt, hade jag tänkt, men jag kände att jag inte orkade nu. Haha, sån är jag, jag är för lat för att titta på en film. Jag tror inte min hjärna orkar ta in så myclet ny information just för tillfället. Istället ligger jag och skickar snaps till Carro (haha jag skickade en snap på chips och dipp och skrev på att det var världens bästa föda, fick tillbaka en bild en sek senare på chips och dipp. Soul sisterz) och tittar på min griskatt.
Fast han är ju ganska söt ibland också och mysig med de han känner. De som han tycker att han känner och inte fräser åt är; mig, mamma, pappa, Per, Emma (om inte Emma har på sig helsvarta kläder vill säga, det blev ett litet missöde där en gång) och Mattias. Resten av världens människor kan dra åt helvete, enligt honom. Något som är jävligt jobbigt med honom dock är att han dreglar så fort han mår bra. Nu till exempel är det en stor blöt dregelfläck i min säng. Om man har honom i knät får man dregel på kläderna och på händerna. En gång dreglade han mig i ansiktet. Vi vet inte varför han gör så. Jag ska googla på det nu....................... På den här sidan var det många som hade samma problem som Hampe. Nån där på sidan hade skrivit att en förklaring kan vara att katten har en hjärnstörning. Det stämmer antagligen på Hampe, för när han ser något intressant, typ en fågel, ett byte då får han nåt anfall så att hela hans mun skakar och så piper han lite. Japp. Nu vet ni hela min katts sjukdomshistoria. Det var väl trevlig läsning så här på en lördagkväll, tycker ni inte det? Det Hampus mest ser fram emot i livet nu är julafton, för då ska han få klä upp sig så här fint:
